Kilian Jornet och Alpernas 82 toppar: En analys av en bedrift genom Martial Carbonnauxs blick

När sommaren gick mot sitt slut stod Kilian Jornet i slutet av augusti för ännu en bedrift: att bestiga Alpernas 82 toppar över 4 000 meter på 19 dagar och därmed krossa det tidigare rekordet. Efter bedriften bad vi Martial Carbonnaux, medlem i Lagoped Family, att kommentera den spanske traillöparens nya rekord utifrån hans perspektiv som passionerad amatöralpinist, som också bestiger Alpernas 82 toppar över 4 000 meter – i sin egen takt. 

Det behövs knappast någon närmare presentation av Kilian Jornet, eftersom hans rykte föregår honom i bergsvärlden, men tillåt mig att ge en snabb bild av mannen som besteg Alpernas 82 fyratusenmeters-toppar på 19 dagar.

Kilian Jornet är en oerhört mångsidig bergsman och förmodligen den bäste genom tiderna inom bergssporter med ultrauthållighet. Han har dominerat scenen inom skidalpinism och traillöpning under de senaste femton åren och vunnit ett stort antal lopp och större tävlingar i dessa grenar. Eftersom han växte upp i en bergsstuga i de spanska Pyrenéerna har bergen alltid varit hans favoritlekplats, oavsett om det handlat om att springa, klättra eller åka skidor. Som mångsidig idrottare har han också satt hastighetsrekord på några av planetens högsta berg, däribland genom att bestiga Everest två gånger.

Kilian, som numera bor i Norge, fortsätter att tänja på sina gränser inom bergssporterna och inspirerar samtidigt en global gemenskap genom sina filmer, böcker och föreläsningar. Hans senaste bedrift, ”Alpine Connections”, där han besteg Alpernas 82 toppar över 4 000 meter på bara 19 dagar, visar hans extraordinära fysiska och mentala kapacitet.

Martial Carbonnaux, ambassadör för Lagoped och medlem av Lagoped Family i över tre år, delar denna passion för bergstoppar. Martial är en stor entusiast av berg och friluftssporter och har antagit en utmaning som liknar Jornets, med en liten skillnad: att bestiga Alpernas 82 toppar över 4000 meter, men under en period på fem år. Genom detta projekt samlar han in pengar till organisationen l’Envol, som anordnar medicinskt anpassade vistelser för svårt sjuka barn och deras familjer. Denna personliga utmaning låter Martial leva ut sin passion för bergen och i dag närma sig Kilians bedrift med en kunnig och beundrande blick.

Kilian Jornets bedrift, som skrev alpinismhistoria genom att bestiga Alpernas 82 toppar över 4000 meter, är en enastående prestation. På bara 19 dagar gjorde han det som de italienska alpinisterna Franco Nicolini och Diego Giovanni hade klarat på 60 dagar och förbättrade deras rekord spektakulärt. Utmaningen, som kallades Alpine Connections, började den 13 augusti 2023 i Schweiz och avslutades den 1 september. Kilian tillryggalade över 1200 kilometer till fots och på cykel, samtidigt som han tog sig an 75 344 höjdmeter, och avverkade mellan 25 och 50 kilometer per dag på hög höjd, med nästan 4000 positiva höjdmeter varje dag under nästan tre veckor.

Av de 82 topparna bestegs 40 % (32 toppar) tillsammans med andra välkända atleter, såsom Mathéo Jacquemoud, Michel Lanne, Emily Harrop och Benjamin Vedrines. Kilian följdes dessutom av ett team på fyra kameramän som dokumenterade hans bedrift, och ett team fysiologer följde honom under en del av rutten för att samla in fysiologiska data.

Ett supportteam bestående av två personer stod för förnödenheter och transporterade utrustning till strategiska platser. Utmaningen började med bestigningen av Piz Bernina (4 049 m) i Schweiz och avslutades på Barre des Écrins (4 102 m) i Frankrike. Mellan dessa två toppar besteg Kilian dessutom några av Alpernas mest berömda berg, som Pointe Dufour (4 634 m), Matterhorn (4 478 m) och det majestätiska Mont Blanc (4 808 m).

Utöver de imponerande siffrorna beskriver Kilian denna prövning som en av de mest krävande i sin karriär, eftersom den krävde intensiv koncentration under 20 dagar i följd. ”Det är en av de svåraste sakerna jag någonsin har gjort”, berättar han och understryker att projektet är mycket mer än bara en idrottsprestation. Det är en verklig bergsodyssé, en hyllning till den traditionella alpinismen, som han delade med vänner samtidigt som han flyttade gränserna för självövervinnelse. Det är också anmärkningsvärt att han under vissa bestigningar fick sällskap av välkända idrottare, som fransmännen Michel Lanne och Mathéo Jacquemoud, som själva är kända för sin exceptionella fysiska form. Men ofta fortsatte Kilian sin färd ensam efter att ha tillbringat en dag tillsammans med dem och bestigit några toppar – ett tecken på skillnaden mellan Kilians förmågor och de andras.

För Martial Carbonnaux, som också bestiger de 82 topparna men i sin egen takt, handlar Kilians bedrift inte bara om själva topparna. ”82 toppar på 19 dagar, alltså i genomsnitt mer än fyra toppar per dag – det är imponerande. Men framför allt är det de tillryggalagda avstånden och de dagliga höjdskillnaderna som är närmast astronomiska.” Martial fascineras av Kilians extraordinära uthållighet och betonar hur denna prestation överträffar alpinismens standarder, med avstånd och ansträngningar som få idrottare i världen kan klara av. I detta sammanhang lyfter han fram Guillaume Millets analys (professor i fysiologi med inriktning på ultrau-thållighet) i en artikel i Outside: Kilian Jornet är unik i sitt slag – kapabel att inneha rekordet i Sierre-Zinal, ett kort traillopp, vinna UTMB och genomföra extremt långa prestationer som Traversée des 3000m des Pyrénées 2023, samtidigt som han också är mycket bekväm på tekniska alpina sträckor. ”Han är verkligen ett UFO!” avslutar Martial.

Martial medger dock att deras sätt att närma sig bergen har likheter, men att hans är anpassat efter hans egna begränsningar. ”Flera vänner retade mig genom att jämföra min utmaning med Kilians, men vi tävlar inte i samma viktklass. Man skulle till och med kunna säga att det inte är samma sport!” förklarar han. Martial försöker optimera sina vistelser i bergen för att maximera antalet toppar: ”Jag gjorde till exempel en eller två dagar ’à la Kilian’ under Traversée des Mischabel tillsammans med min guide Fred Dégoulet 2022, men jag njuter mer av att ta god tid på mig.”

Noggranna förberedelser och riskhantering är avgörande delar i en expedition av den omfattning som Kilian Jornets. Att bestiga 82 toppar i sådan hastighet kräver inte bara en exceptionell fysisk kondition, utan också en förmåga att behålla omdömet inför bergens ständiga faror. Martial Carbonnaux understryker omfattningen av de risker Kilian mötte: ”Mindre än fem timmars sömn under 19 dagar, i kombination med fysisk och mental trötthet, ökar risken för misstag eller tekniska fel.” Mathéo Jacquemoud nämner i en analys av bedriften att den snabba följden av bestigningar gör planeringen av rutten och vaksamheten ännu mer kritiska. Därtill kommer de särskilda förhållandena i slutet av augusti, en period då bergen är som torrast, vilket gör glaciärsprickorna mer synliga men också ökar frekvensen av stenras – en betydande riskfaktor enligt Martial.

Trots sin förberedelse och motståndskraft har Kilian själv erkänt att han överskred sin ”röda linje” under traversen av Aiguille Verte–Droites, en särskilt utsatt rutt med risk för stenras och frekventa jordskred, som genomfördes solo. Den här typen av extrema situationer belyser vikten av riskhantering i bergen. Kilian har ofta haft sällskap av andra idrottare under vissa delar av sin färd, vilket har hjälpt honom att minska den mentala stressen och tröttheten. Som Martial framhåller: ”Hans exceptionella fysiologi ger honom en enorm fysisk marginal, men även med det är sällskap en nyckelfaktor för att hantera riskerna.”

I jämförelse har Martial en annan inställning till sina egna bestigningar. Han har alltid med sig en guide, som Fred Dégoulet (Piolet d'Or 2018 för att ha öppnat en led på Nupste Nup II, 7742 m), som känner honom väl och vet om vissa ovanliga kombinationer är möjliga för Martial, och satsar därmed på säkerhet och förberedelser. ”Jag har inte de tekniska kunskaperna för att ge mig av ensam på vissa bestigningar”, medger han.

Att följa med en sådan alpinistprofil ger honom ”lyxen att ’välja tidsfönstren’” som planerats månader i förväg, men som ibland störs bara några timmar innan av väderfönster och andra ogynnsamma förhållanden. Tillsammans fattar de genomtänkta beslut för att maximera effektiviteten och samtidigt förbli säkra. Under en bestigning 2024 var de tvungna att vända i Valais på grund av dåliga snöförhållanden, vilket illustrerar vikten av att kunna avstå för att undvika farliga situationer. ”Om du är fast i en rekordmekanik där bara toppen räknas, då tror jag att beslutet blir svårare att fatta”, avslutar Martial. 

Även om han följde välkända leder för alpinister som är väl förtrogna med Alpernas 82 toppar, tänkte Kilian Jornet om vissa förbindelser för att söka det han kallade ”den mest logiska linjen”. Martial Carbonnaux framhåller att Jornet, trots noggrann planering, vid flera tillfällen var tvungen att anpassa sina planer efter väderförhållandena. Det var framför allt i hanteringen av ”förbindelserna” som Kilian visade prov på uppfinningsrikedom, genom att ofta ensam tillryggalägga långa sträckor för att nå bergshyttor, där han fyllde på förråden och sov en kort stund innan han gav sig av igen. Med i genomsnitt mindre än fem timmars sömn per dygn optimerade han sin kombination mer effektivt än legender som Ueli Steck eller den italienska duon Franco Nicolini och Diego Giovanni, som regelbundet återvände till sitt basläger i dalen. Kilian Jornet stannade däremot på hög höjd. 

Hans färd genom Mont-Blanc-massivet den 26–28 augusti var särskilt imponerande. Kilian tog sig upp på 27 toppar över 4 000 meter under tre ansträngningspass på mellan 22 och 29 timmar och nådde nästan 5 000 höjdmeter den sista dagen. Martial Carbonnaux kommenterar: ”Redan det faktum att man klarar av att anstränga sig i 35 timmar på över 4 000 meters höjd gör allt mycket lättare!” Jornet följde normalvägarna på de flesta topparna, utom under vissa mer tekniska förflyttningar, och bevisade än en gång sin exceptionella talang som alpinist. Martial framhåller dock att detta tillvägagångssätt skiljer sig från hans eget: ”Jag har mer tid att upptäcka vissa bergshyttor och tillbringa mer gemytliga stunder. Jag kan välja rutter som är mindre snabba men mer intressanta ur alpinistisk synvinkel, som Kuffner-eggen på Mont Maudit eller Biancograt på Piz Bernina.”

Kilians utmaning började med toppar som Piz Bernina (4 049 m) i Schweiz och avslutades med Barre des Écrins (4 102 m) i Frankrike. Under etappernas gång mötte han svåra väderförhållanden, genomförde tekniska bestigningar i Valais och besteg ikoniska toppar som Weisshorn, Mont Blanc och Grandes Jorasses. Paul Bonhomme medger det i en artikel i Montagne Magazine : ”det man skulle kunna jämföra är graden av engagemang. För ett så långt projekt är det oerhört starkt att ha lyckats behålla omdömet under så krävande förhållanden.”

Trots att Kilian saknade specifik förberedelse för detta projekt kunde han stödja sig på tjugo års samlade erfarenhet av bergsbestigning i en lätt stil, liksom på sin grundliga förberedelse inför ultratraillopp. Enligt Martial var det denna expertis inom hantering av långdistansansträngning som förberedde honom för att genomföra denna bedrift, kanske hans livsverk. "Det verkar som att hans trötthet främst var mental och psykologisk snarare än fysisk eller muskulär", konstaterar Martial och framhåller att Kilian, till skillnad från under sin travers av Pyrenéernas 3000-meterstoppar, bara gick ner ett kilo – ett bevis på hans nästintill perfekta kosthållning under de tre veckorna av intensiva ansträngningar.

För Martial ligger utmaningen i att förena sitt projekt med ett mycket krävande privatliv och yrkesliv. Som tvåbarnsfar och heltidsarbetande erkänner han att det är svårt att lämna sin familj för att ge sig ut på sina äventyr. Men när allt väl är planerat, bestigningarna är genomgångna och datumet närmar sig tar entusiasmen över. ”Jag ser fram emot att tillbringa några dagar i bergen, bortkopplad, på en plats som jag oftast inte känner till, för att skapanya oförglömliga minnen med en fysisk och mental utmaning som resultat”, berättar han. För Martial är bergens lockelse, som den beskrivs av fysikern och alpinisten Etienne Klein, författare till boken Psychisme ascensionnel, oemotståndlig: ”mer än tre månader utan berg är för länge.”

Martials projekt är dock mycket mer än en enkel personlig utmaning. Hans solidariska initiativ, i samarbete med föreningen L’Envol, ger det en ännu djupare dimension. De pengar han samlar in till medicinskt anpassade vistelser för sjuka barn och de besök han gör hos dem ger hans bestigningar en stark känslomässig innebörd. Det är denna sak som motiverar Martial att överträffa sina fysiska och mentala gränser och att förvandla var och en av sina expeditioner till ett generöst engagemang för dessa barn och deras familjer.

Bedriften hos den som i podden Dans la tête d’un coureur erkänner att han ”är någon som tycker om bergen och gillar att röra sig snabbt” omdefinierar gränserna för det möjliga inom alpinismen. Genom sin snabbhet, uthållighet och mentala hängivenhet har han visat att även de mest ambitiösa projekten kan genomföras med god förberedelse, noggrann riskhantering och ett ständigt överträffande av sig själv. För Martial Carbonnaux är Kilian Jornets bedrift, även om deras angreppssätt skiljer sig åt, en inspirationskälla – precis som hans egen, längre och mer eftertänksamma utmaning med koppling till en solidarisk sak. Dessa två resor vittnar om mångfalden av bergsbestigningar, där det mänskliga äventyret, oavsett om det genomförs i rasande tempo eller mer stillsamt, framför allt fortfarande handlar om passion och ett djupt engagemang.